Litslena 2 2015-04-19

Skrivande kvinnaSkrivande kvinnaAllt har sin tid. Så är det verkligen. Och även fast jag inte alls borde göra något annat just nu än att skriva på min avhandling om tapetmakerskorna, kunde jag inte tacka nej när IRIS-nätverket i Uppsala frågade mig om jag kunde komma och prata med dem om kvinnor och historia på Studiefrämjandet den 22/10 här i Uppsala. För nätverket är till för alla kvinnor, oavsett bakgrund, nationalitet, ålder, arbete och åsikter. Öppen och inkluderande, som med rätta ser alla som morgondagens historiska kvinnor.

Så på föredraget kommer jag att prata om vilka källor jag finner om kvinnorna på 1700-talet och hur jag kan tolka deras liv utifrån dem. Och fråga – vilka spår lämnar vi efter oss och vad säger de om oss? Hur kan vi påverka historieskrivningen om oss själva, hur våra vardagliga liv beskrivs, om hur det lilla och det stora gestaltas, i våra egna ord?

På Studiefrämjandets sida står följande om föredraget:

Varför är det viktigt att kvinnor skriver ner sina minnen och delar vardagens ögonblicksbilder? På vilket sätt har kvinnors historia tidigare berättats och vilka kvinnor har den handlat om? Vilka var alla de kvinnor som inte syns i historieböckerna, varför har de glömts bort och varför är det viktigt att de nu lyfts fram? Historikern Mia Skott diskuterar dessa frågor i sitt föredrag Konsten att skriva sina minnen och förändra historien. Tillsammans funderar vi kring hur vi – vanliga kvinnor i 2010-talets Uppsala – mer konkret kan bidra till hur historien skapas om oss själva.

Föranmälan krävs här!

Och sedan blir jag åter tyst, endast skymtande som en blek fokuserad doktorand på några av Stockholms arkiv och i institutionens långa korridorer…

Bild: Lista (beskuren) över en kvinnas tillhörigheter ur en bouppteckning från 1700-talets mitt, ofta den enda typen av källa – om någon! – som finns kvar för att ge en inblick i en tidigmodern människas vardag.

Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on Twitter0Email this to someone