Den 25 september gav jag en historielektion ”Vad vet du om 1600-talet? med reflektioner kring kvinnor och vanligt folk” på Historiska museet. Syftet var att publiken skulle ha möjlighet att uppdatera sina kunskaper i ämnet.

Jag valde att ge en annan bild av 1600-talet än den de flesta av oss fick under historielektionerna i skolan med kungar och krig. Jag lyfte fram kvinnor – från pigor till20130927-082639.jpg målarinnor – och vanliga människors handlingsförmåga i alltifrån kärlek, sällskapsspel och möjligheter att förändra sin stadsmiljö. Slutsatsen var att om vanligt folk och kvinnors osynlighet i historieundervisningen – som än idag är ett faktum – åtgärdas med all ny forskning som finns, skulle alla – män och kvinnor, rika och fattiga, unga och gamla – kunna spegla sig i historien. Detta skulle ge deras liv mer mening, förklaring och sammanhang samt få dem att inse att även deras liv och gärningar är värda att vara med i framtidens historielektioner.

Den litteratur jag refererade till och citerade under föreläsningen inkluderade (i kronologisk ordning utifrån upplägget och selektiv på grund av tidsbegränsningen):

  • Läsebok för Folkskolan, 1868
  • Christopher Phil Arbete: Skillnadsksapande och försörjning i 1500-talets Sverige, 2012
  • Läsebok för Folkskolan, 1928
  • Mila Hallman Målare och Urmakare, Flickor och Lösdrifvare: Historier från gamla Stockholm, 1907
  • Benny Jacobsson & Maria Ågren Levebröd: Vad vet vi om tidigmodern könsarbetsdelning?, 2011
  • Malin Lennartsson I säng och säte: Relationer mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland, 1999
  • Prytz, Christina Familjen i kronans tjänst: Donationspraxis, förhandling och statsformering under svenskt 1600-tal, 2013
  • von Cöln (släkt) Svenskt biografiskt lexikon, 1931
  • Emma Brodén, Christopher Karlsson & Jessica Österberg Bortglömd svensk historia, 2013

Mer generell litteratur finner ni i Historiska museets egna framtagna litteraturlista i anknytning till föreläsningsserien.

Tack för alla kommentarerna efter föreläsningen, jag uppskattar dem verkligen, och fortsätt gärna att kommentera, kritisera (konstruktivt!) och ställ frågor i kommentarsfältet nedan.

(5 kommentarer)

Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on Twitter0Email this to someone

5 kommentarer till Historielektion på Historiska museet

  • Tack för ett fantastiskt föredrag! Vilket engagemang! Roligt att se en riktig historiker som förutom gedigna kunskaper besitter även en sådan omisskänlig berättargåva. Det syns att du brinner för ditt ämne! Jag njöt av varje sekund och lärde mig massor! Tusen tack!

  • Åh vad jag hade velat vara där! Så himla intressant! Det är alltid folkets historia som legat mig närmast hjärtat och etnologi var/är det roligaste ämnet jag läst…Så bra att folkets historia blir mer uppmärksammat, utan folket skulle inte kungarna eller adelsfolket ha fått mycket gjort…

Just nu…
...skriver jag bara här när något speciellt inträffar, då jag inte har möjlighet att blogga lika regelbundet som tidigare då jag håller på att skriva klart min avhandling om tapetmakerskorna i 1700-talets Stockholm. I den här bloggen varvas annars reflektioner kring mitt eget förflutna med uppdateringar om forskningen och förmedlingen jag gör om kvinnor och arbete på 1600- och 1700-talen. Min ambition är att locka fram historien i vargdagens små och stora händelser, utforska historiehantverkets värld för öppen ridå, och impulsivt diskutera mina perspektiv på historievetenskapens betydelse för individer och samhället i stort.
Om kommentarer

För att läsa och skriva kommentarer, klicka på inläggets rubrik så kommer du till dess egen sida där kommentarsfält finns längst ner.