Målet låg som en hägring vid horisonten när jag gick längs Norrmälarstrand. Mitt första besök på minst ett halvår, men nu var det dags 20140327-133754.jpgatt öppna den tunga dörren igen och träda in i den stora rödbruna tegelstenskolossen på sin bergsinsprängda plats i Mariebergs stora kulle. Riksarkivet var mitt mål där Kommerskollegiums protokoll lockade, förhoppningsvis med information om mina tapetmakerskor.

När framtagaren (de fantastiska människorna som åker ner i arkivets djupa valv och hämtar upp de gamla dokumenten) kom med vagnen 20140327-133734.jpgbörjade jag skratta rakt ut, för tomerna var gigantiska (se bild). Och framtagarens kommentar till min reaktion: ”Du är lika entusiastisk som vanligt” fick mig att skratta än mer. Ja, glad var jag, men samtidigt ruskigt rädd för att det skulle bli svårt att hitta det jag letade efter.

Och länge sökte jag, framför allt efter tapetmakerskan Maria Berg. Men hennes privilegium att ha en tapetmakarieverkstad i Stockholm år 1739 fanns inte med i Kommerskollegiums protokoll det datum som det står i avskriften i Privilegieboken på Stadsarkivet i Stockholm. Jag fann henne inte heller i indexförteckningarna åren omkring.

Men privilegiebrevet på Stadsarkivet är som sagt en avskrift, ett ”utdrag” ur ett protokoll. Kan de ha skrivit fel datum på kopian? Den gyllene regeln att alltid gå till ursprungskällan gäller… alltid.

Så jag fortsätter sökandet, jag tänker inte ge upp, jag ska finna dig Maria Berg – i original!

***

5 minuter efter att jag publicerat detta inlägg hittar jag inte privilegiebrevet, men däremot originalet till en annan avskrift med Maria Berg jag studerat på Stadsarkivet och som är centralt för min analys. Härligt med original, alltid lika spännande!

Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on Twitter0Email this to someone
Just nu…
...skriver jag bara här när något speciellt inträffar, då jag inte har möjlighet att blogga lika regelbundet som tidigare då jag håller på att skriva klart min avhandling om tapetmakerskorna i 1700-talets Stockholm. I den här bloggen varvas annars reflektioner kring mitt eget förflutna med uppdateringar om forskningen och förmedlingen jag gör om kvinnor och arbete på 1600- och 1700-talen. Min ambition är att locka fram historien i vargdagens små och stora händelser, utforska historiehantverkets värld för öppen ridå, och impulsivt diskutera mina perspektiv på historievetenskapens betydelse för individer och samhället i stort.
Om kommentarer

För att läsa och skriva kommentarer, klicka på inläggets rubrik så kommer du till dess egen sida där kommentarsfält finns längst ner.