I ett tidigare liv i London, Storbritannien utvecklade, utredde, deltog och ledde jag en rad olika projekt med syfte att stärka samverkan och kommunikation mellan forskning, policy och civilsamhälle. Jag arbetade för olika nationella och internationella aktörer, inkl. organisationer, universitet, brittiska parlamentet (individuella parlamentariker och kansli), myndigheter/departement och förlag.
Som historiker har jag fortsatt att arbeta på samma tema. I olika projekt har jag verkat för att underlätta för forskare att samverka och samtidigt öka möjligheterna för allmänheten och samhällsaktörer att kunna dra nytta av forskningen och kulturarvet. Man kan säga att de är två sidor av samma mynt. Nu senast var jag utredare på Fyriskällan med det specifika uppdraget att utveckla modeller för aktörssamverkan inom kulturarvssektorn. Tidigare var jag ordförande och medgrundare till Arbetsgruppen för samverkan, liksom ordförande Arbetsgruppen för Lika villkor Historiska institutionen i Uppsala. Jag deltog också i UU Innovations Mentors4Research 2016.
I december 2019 fick jag till min stora överraskning och glädje UU Innovations pris för Attraktiva innovationsprojekt. Målet med priset är ”uppmärksamma lovande innovationsprojekt som startats av eller drivs i samarbete med forskare och studenter vid Uppsala universitet. Projekten kan ha samhällsnytta som primärt mål, ha kommersiellt fokus eller vara inriktade mot samverkan.” Priset tilldelades främst för att forskningen om tapetmakerskorna ska publiceras som en populärvetenskaplig bok, men jag tycker också att det är uppmuntrande varje gång vikten av att humaniora samverkar och kommunicerar med omvärlden uppmärksammas.
