image-7
Artikel om tapetmakerskorna och mig fint skriven av Anna Jonson och proffsiga bilder av Sarah Thorén finns i jubileumsnumret av Biz&Art. Och så smög sig lite annat in också, som Anna Maria Thelott, Uppsalas gatureglering och till och med hur jag föredrar min latte machiatto…

Allt har sin tid, ett uttryck jag ofta använder, bejakar, eller  i alla fall försöker komma ihåg när det stormar omkring mig. För en lång tid framöver kommer jag vara mycket mindre aktiv på instagram och bloggar inte alls här. Styr medvetet bort från alla aktiviteter förutom att skriva på avhandlingen om mina fantastiska tapetmakerskor och samtidigt återhämta mig från ett par väldigt stressiga år och stora livshändelser. För en tid framöver är det en sak i taget, ett steg åt gången som gäller. På återseende och till dess önskar jag er alla en riktigt fin sommar!

Intervjuades på P3 Nyheter idag om ordets betydelse i historieskrivningen och om omskrivningar och
tillskrivningar. Detta var med anledning av den australienska debatten om landet var ”discovered” eller ”invaded”. Jag försökte sätta problematiken i det svenska sammanhanget, och lyfte fram hur perspektivet och syftet med historieskrivningen styr vilka ord och framställningar som väljs. Viktigt är också att det förflutna handlar om flera historieberättelser och inte bara en. Självfallet fick jag också in mina kvinnor på ett hörn! Lyssna gärna 22 minuter in i programmet här.

Mitt uppe i den hitintills mest intensiva perioden av avhandlingsarbetet om tapetmakerskorna, får jag veta att jag tilldelats ett stipendium av Uppsala kommuns kulturnämnd för att efter disputation ge en föredragsserie på Uppsalas gymnasieskolor om självbestämmande, självständiga och yrkesskickliga kvinnor under svenskt 1600- och 1700-tal. Självklart är jag oerhört glad och tacksam för nu har jag något riktigt spännande att se fram emot när boken är klar.

Men framför allt innebär kommunens stöd ett konstruktivt steg mot att ungdomar snabbare ska få ta del av den viktiga akademiska historieforskningen om kvinnors villkor som ännu inte nått skolböckerna. Därför när det tar så lång tid att skriva nya skolböcker som inkluderar den växande flora av nyanserad genusforskning som alltmer luckrar upp de stereotypa bilder som präglar de flesta historieböcker ungdomar får läsa idag, behöver nya och kreativa former av förmedling skapas och få ekonomiskt stöd. Mitt nästa projekt i denna anda är att söka finansiering för att utveckla arbetsmaterial utifrån min avhandling för gymnasielärare att använda i undervisningen. En annan dröm jag haft under en tid är att skriva ett komplement till existerande skolböcker som relativt kortfattat ger en översikt av de senaste historiska rönen om Sveriges genushistoria. En typ av ”Vad du inte visste om…”.

Du kan läsa mer i kommunens pressmeddelande som börjar med ”Kulturnämndens stöd till kunskapsuppbyggande och förmedling om kvinnors historia har getts till forskaren Mia Skott…” Stort tack till Uppsala kommun!

Litslena 2 2015-04-19

Skrivande kvinnaSkrivande kvinnaAllt har sin tid. Så är det verkligen. Och även fast jag inte alls borde göra något annat just nu än att skriva på min avhandling om tapetmakerskorna, kunde jag inte tacka nej när IRIS-nätverket i Uppsala frågade mig om jag kunde komma och prata med dem om kvinnor och historia på Studiefrämjandet den 22/10 här i Uppsala. För nätverket är till för alla kvinnor, oavsett bakgrund, nationalitet, ålder, arbete och åsikter. Öppen och inkluderande, som med rätta ser alla som morgondagens historiska kvinnor.

Så på föredraget kommer jag att prata om vilka källor jag finner om kvinnorna på 1700-talet och hur jag kan tolka deras liv utifrån dem. Och fråga – vilka spår lämnar vi efter oss och vad säger de om oss? Hur kan vi påverka historieskrivningen om oss själva, hur våra vardagliga liv beskrivs, om hur det lilla och det stora gestaltas, i våra egna ord?

På Studiefrämjandets sida står följande om föredraget:

Varför är det viktigt att kvinnor skriver ner sina minnen och delar vardagens ögonblicksbilder? På vilket sätt har kvinnors historia tidigare berättats och vilka kvinnor har den handlat om? Vilka var alla de kvinnor som inte syns i historieböckerna, varför har de glömts bort och varför är det viktigt att de nu lyfts fram? Historikern Mia Skott diskuterar dessa frågor i sitt föredrag Konsten att skriva sina minnen och förändra historien. Tillsammans funderar vi kring hur vi – vanliga kvinnor i 2010-talets Uppsala – mer konkret kan bidra till hur historien skapas om oss själva.

Föranmälan krävs här!

Och sedan blir jag åter tyst, endast skymtande som en blek fokuserad doktorand på några av Stockholms arkiv och i institutionens långa korridorer…

Bild: Lista (beskuren) över en kvinnas tillhörigheter ur en bouppteckning från 1700-talets mitt, ofta den enda typen av källa – om någon! – som finns kvar för att ge en inblick i en tidigmodern människas vardag.

1 2 3 5

Just nu…

...befinner jag mig i en härlig skrivbubbla tillsammans med tapetmakerskorna och gör inte mycket annat. Min avhandling "Tapetmakerskorna i 1700-talets Stockholm" ska ges ut av Stockholmia. Ibland aktiverar jag mitt instagramkonto @miaskottshistoria där jag förmedlar upptäckter om kvinnorna jag forskar om och ger glimtar från vardagslivet som historiker. Föredragsbokningarna inför våren har redan dragit igång, och vem vet, kanske börjar jag då också blogga här mer igen.

Om kommentarer

För att läsa och skriva kommentarer, klicka på inläggets rubrik så kommer du till dess egen sida där kommentarsfält finns längst ner.